Tillbaka till Arkiv >>>

 

SJ(j)CH SJ(a)CH NJCH 
Moormans Look Nice och Bengt Gustafsson
Text Bengt Gustafsson

Goldenklubbens A-prov 18 september Bilder >>>
Denna fantastiska säsong började med att jag kommit med på det första officiella A-prov som Goldenklubben hade arrangerat.

Tisdagen den 18 september kl. 08.00 samlades de 14 deltagarna på Sundsta säteri strax söder om Norrtälje. Huvuddomare på detta historiska prov var Lars Johnsson och Lars Hedman.

Förmiddagen ägnades åt en walk up med rapphöns i företrädesvis halvhög, tät fodermärgkål, inte särskilt lätt för hundarna att hitta fågel i. Tigra klarade sina tre apporter bra, även om hon var ute och ”seglade” lite på den tredje, som hade fallit i ett djupt dike med högt gräs och sly omkring.
Efter lunch var tre deltagare ute ur leken och de övriga elva delades upp i två grupper. Den ena gruppen med sex ekipage hade inga belastningar på sig och den andra med fem hundar hade samlat på sig lite småfel under förmiddagen.

Tigra och jag var med i den gruppen som hade klarat sig bäst och man kände hur spänningen steg. Vår grupp ställdes upp på en linje i skogen för andjakt. Sedan bröt helvetet löst! Änder jagades upp från en närliggande damm och kom flygande över oss och skyttarna. Massor av skott hördes och ett stort antal änder föll runt omkring oss tills jaktledaren

blåste av jakten. Innan dess hade en hund åkt ut pga att den inte kunde vara tyst och en pga knallning. Vi var alltså fyra kvar när vi skulle börja att apportera. En kullbror till Tigra, Moormans Look High åkte ut ganska snart eftersom matte inte förmådde att hålla ”Haj” i det område som domaren ville att han skulle söka i. Så var då bara tre ekipage kvar och vi skötte oss bra alla tre med små nyanser i jobbet. Inte någon i den andra gruppen hade förmått att jobba upp sig så att de kunde vara med i slutstriden.

Spänningen var olidlig under prisutdelningen som naturligtvis började bakifrån med 0:or, 3:or och 2:or. Fyra ekipage hade fått förstapris och Tigra stod som segrare med cert. Gissa om det var omtumlande och jag kunde inte förmå mig att säga några tackord, som är brukligt att vinnaren gör. Jag var alltför rörd och stolt över min hund.

Retrievermästerskapet 6-7 oktober Bilder >>>

Två och en halv vecka senare var det dags för Retrievermästerskapet som i år för första gången skulle avgöras under två dagar. Man hade alltså med sig sina brister och förtjänster från lördagen till söndagens avslutande del. 23 av landets bästa retrievrar kom till start på Sundsta på lördagen. Domare var Lars Johnsson och Anders Carlsson samt från England Mrs Glynis Hillier och Mr Peter Cole.

Samma fodermärgkålsfält skulle gås igenom under förmiddagen. Den här gången hade mycket skickliga skyttar kallats in förutom att två mycket duktiga spaniels med förare Carin och Isak Träffe hade tagit på sig uppgiften att få rapphönsen att flyga. Isak förresten tidigare boende i Forshaga, på den tiden flatägare.

Vi hade dragit startnummer 19 vilket förde med sig att vi fick gå nästan två timmar innan vi fick vår första apport. Den hamnade på andra sidan av ett brett och djupt dike, på andra sidan av ett område med foderkål och ut på en slagen vall. Tigra var mycket följsam och vi klarade uppgiften på ett bra sätt. Ett sök efter en rapphöna i ett angivet område, där två andra hundar tidigare sökt var nästa uppgift. Ingen fågel hittades varken av Tigra eller domarna, men jag fick beröm för att jag hade lyckats hålla Tigra tight i rätt område. Två ytterligare apporter under förmiddagen gick bra. Meningen var att alla skulle få fyra apporter innan dagen var slut. Sju av oss hade bara fått tre varför vi efter lunch fick gå vidare till en andjakt. Vår apport hamnade på andra sidan dammen som vi stod intill. En liten ö låg nästan i linjen och det var mycket tät vass på andra sidan. Tigra lydde utmärkt och simmade vid sidan av ön och in i vassen och var sedan borta. Mina tummar vitnade i fickan, men återfick sin färg när Lasse Johnsson signalerade att min hund kommer genom vassen med en and i munnen. De engelska domarna var djupt imponerade av min vattendirigering. (Kanske mest beroende på att det nästan inte förekommer något avancerat vattenarbete i England…J)

14 hundar går vidare till söndagen som avgörs på Hargs säteri utanför Östhammar.
Vi delades upp i två grupper med sju ekipage i varje. Dagen började med en andjakt där så gott som alla fåglar landade på land. Mina två apporter var ganska enkla och fixades bra. Däremot blev jag åter skickad på sök efter änder som ingen hittat. Det gjorde inte Tigra eller domarna heller, men återigen fick jag bra omdöme för att min hund sökte där hon skulle vara istället för att segla ut och störa en massa onödig mark.

Av olika anledningar plockades fler och fler hundar ut under dagen och inför den näst sista såten var endast sex ekipage kvar. Den såten innehöll rapphöns och fasaner och om vi hade gått i hög och tät foderkål på lördagen så var det inget mot nu. De engelska domarna tyckte att det var för svårt, men de svenska tyckte att vi skulle söka igenom fältet. Kålen var så hög att skyttarna syntes från strax under axlarna och hundarna syntes inte alls. Vi gick på linje efter en väg bredvid kålfältet men alla apporterna föll ju i kålen.

Efter en apport var föll ytterligare två hundar bort och nu var vi alltså bara fyra kvar. Jag kände att bli sämst fyra i det här sällskapet var en prestation som jag var mycket, mycket nöjd med. Men koncentrationen inför den sista uppgiften var ändå på topp. Det kunde ju bära ändå högre i prislistan… Tre av oss fick ganska ordinära apporter som alla klarade bra. Den fjärde deltagaren fick dock en mycket spektakulär apport. En rapphöna ramlade i foderkålen och hunden letade på nedslagsplatsen men hönan hade piggnat till och drog iväg ut ur fältet. Hunden följde löpan och hann ikapp och bärgade hem fågeln. Ett mycket bra arbete som vi alla förstod skulle vara vinstapporten. Så blev också fallet, men efter honom på andra plats placerades Tigra. Något som jag var mycket nöjd med även om det var väldigt nära att vi blivit 2007-års Retrievermästare och det hade ju varit ännu bättre. Nåja, ett förstapris med CK gjorde ju att A-provschampionatet kom allt närmare. Kravet för ett A-provschampio-
nat är två cert alt. 1 cert och två CK. Och vi hade ju två prov kvar… 
Labradorklubbens öppna Jaktmästerskap 26-27 oktober Bilder >>>
Den 26-27 oktober var det dags för Labradorklubbens Öppna Mästerskap i Naddö (lördag) några km söder om Vadstena intill Vätterns strand och på Medevi säteri (söndag) mellan Motala och Askersund. Provet dömdes av Kjell Bräster, Ulf Göransson Leif Asp och Åke Liedgren. 21 ekipage kom till start på lördagen som genomfördes som ett mock trial, ett A-prov på dummies. En walk up på ett stort fält med tre apporter var, dels ute på fältet utan några som helst referenspunkter och dels utanför fältet upp på en bank med besvärlig vegetation. Markägaren hade på fredagen varit ute och eldat gräs vilket medförde att det var sotsträngar på ca 4-5 meter och med 6-7 meters mellanrum tvärs över hela fältet. Detta gjorde att hundarna hade mycket besvärliga vittringsförhållanden och apporterna blev betydligt svårare än de såg ut att vara.

Åtta ekipage åkte ut efter lördagen omgång vilket innebar att 13 gick vidare till söndagens övningar. Andjakt var första uppgiften, sju ekipage på ena sidan dammen för Kjell Bräster och Leif Asp och sex ekipage på andra sidan under överinseende av Ulf Göransson och Åke Liedgren. Tigra och jag hörde till Kjell Brästers grupp och där blev allt skjutande och alla fallande änder för mycket för tre hundar. En åkte ut p g a gnäll och två st tyckte att de kunde hämta änder utan kommando, knallningar alltså. Här fick Tigra en and som hon hade markerat men som hade gömt sig bakom ett träd vid vattenkanten men hon fann den ganska direkt. Hennes andra apport var en vattendirigering som vi löste snabbt.

När alla återstående hundar hade fått sina två apporter blev vi transporterade till en annan sida av dammen. Vår apport här bestod av en dirigering som startade ca 50 m från vattenkanten och sedan över hela dammen ytterligare ca 50 m. I ett gammalt dött buskage en bit ut i vattnet gömde sig ett tiotal änder som naturligtvis blev en störning för Tigra. Men efter att ha konstaterat att de var friska och inte skulle hämtas, lydde hon mina tecken och tog sig snabbt ut till rätt område och fågel. Efter denna såt var det lunchuppehåll.

Eftermiddagen utgjordes av två fasandrev. På det första drevet fick Tigra tre apporter, en rakt fram på det gärde vid stod intill och de övriga två lite knivigare eftersom de hamnade långt bort och i högt gräs och buskage.

Efter detta drev togs fem hundar ut till en final. En av dessa knallade under detta andra drevets skjutande och vi fyra som var kvar fick en varsin dirigering tvär över fältet och ner i ett dike. En hund hade dessvärre knäckt sin fasan och eftersom hon tydligen hade tagit för hårt i en fågel tidigare under dagen så blev det tack och adjö även för det ekipaget.

Alltså tre hundar kvar och det blev klart för prisutdelning som som vanligt blev mycket spännande innan man fick reda på vem som vunnit och vem som blivit två och trea. Ja, vi hade gjort det igen! Första pris med cert o A-provschampionatet var bärgat.

Jag måste hålla med alla gratulanter som tycker att jag har en fantastisk hund. Hon har under dessa tre prov varit väldigt alert, lydig och visat upp en otrolig viltfinnarförmåga.

Och på tal om en höst med flyt. Jag har ju också startat min 1½ år gamla hund Ringlets Rime, Rimma på tre nybörjarprov med resultaten 1;a, 1 HP och 1 VP!! Lägger man dessutom till att Kerstin har tagit två raka ettor på B-prov med Anki och också klarat kvalificeringklassen för A-prov och därmed blivit klar för elitklass både på A- oc B-prov så får man väl ändå säga att man hamnat i ett stim.